Dag 28 – Det här saknar jag
När man var liten och hade noll bekymmer.
Allt man gjorde var att springa upp till skolan som låg en bit bort, lära sig lite smågrejer utan att behöva pressa sig själv till att kunna allt inom några få dagar för att sen skriva det på under en timme, ett papper som läraren ger dig.
När man kom hem några få timmar senare så lekte man alltid med någon kompis. Helst ute på gården också! Var det sommar sprang man runt i gräset och lekte alla möjliga lekar som fick en att springa hur mycket som helst! Var det vinter så satte man på skidorna och åkte i den där två meter höga backen, eller rullade så stora snöbollar man bara kunde och försökte sen göra en snögubbe av det hela.
Bolibompa var väldigt viktigt att titta på!
Bästa barnprogrammet var såklart Björnes magasin (det gamla, där bl.a Robert Gustavsson var med!). Detta barnprogrammet var inte bara viktigt för min del, utan även för Björne också, mitt mjukisdjur! Han hade till och med en egen stol som han satt i när han skulle kolla. Sen mätte man alltid med fingrarna så att han skulle se TV:n bra.
Hopp i säng tidigt, efter att ha slängt i sig lite fil.
Simpelt liv!
Allt man gjorde var att springa upp till skolan som låg en bit bort, lära sig lite smågrejer utan att behöva pressa sig själv till att kunna allt inom några få dagar för att sen skriva det på under en timme, ett papper som läraren ger dig.
När man kom hem några få timmar senare så lekte man alltid med någon kompis. Helst ute på gården också! Var det sommar sprang man runt i gräset och lekte alla möjliga lekar som fick en att springa hur mycket som helst! Var det vinter så satte man på skidorna och åkte i den där två meter höga backen, eller rullade så stora snöbollar man bara kunde och försökte sen göra en snögubbe av det hela.
Bolibompa var väldigt viktigt att titta på!
Bästa barnprogrammet var såklart Björnes magasin (det gamla, där bl.a Robert Gustavsson var med!). Detta barnprogrammet var inte bara viktigt för min del, utan även för Björne också, mitt mjukisdjur! Han hade till och med en egen stol som han satt i när han skulle kolla. Sen mätte man alltid med fingrarna så att han skulle se TV:n bra.
Hopp i säng tidigt, efter att ha slängt i sig lite fil.
Simpelt liv!